#005 - Senaste tidens utökningar av skivsamlingen
Ett inlägg behandlandes Rip It Up kommer. Kan dock kort säga att jag är väldigt nöjd med festivalen.
Tänkte att jag kunde göra någon slags lista över hur samlingen utökas, vecka efter vecka. Dels för att hålla ordning på det själv, men också för att folk kanske kan tänkas hitta en del guldkorn (typ).
Jag börjar dock längre tillbaks än en vecka, och startar med den 12:e juli, när Cosy Recordings körde releasefest för Erik Halldéns nya album på Sugar Bar. En av de roligaste utekvällarna på länge. Det hela inkluderade en Johan Hedberg med (mycket) annorlunda backtracks, en vansinnesdansande kontorist som fick sällskap av ett helt gäng andra. De två i särklass roligaste ögonblicken var när Johan Hedberg stannar upp mitt i låten och den dansande stannar, han spelar, hon dansar, han stannar - hon stannar. Lite som när man var liten och hade en lek där man skulle stå blickstilla när musiken tystnade. Det andra var när Erik Halldén en bit in i spelningen säger något i stil med det här: "Ni behöver inte stanna här för att vara artiga, ni får gå till baren om ni vill", varpå dansgänget går iväg. Erik utbrister sedan "äntligen".
På releasekvällen kändes det obligatoriskt att köpa Eriks nya album, "Memories, Oh The Memories". Det låter helt annorlunda jämfört med tidigare. Little Big Adventure-singeln som gavs ut tidigare skvallrade om vart ljudbilden skulle ta vägen, och det var inte alltför oväntat mot ett mer välproducerat håll. Musiken är fylligare och nästan lite mer catchy än tidigare också, inte alls något negativt. Och Saltsjö-Duvnäs (som i en nyversion avslutar skivan) är och kommer alltid vara en fantastisk låt.
Samma kväll släpptes även The Budgies skiva "Teatercaféet" (tänkt som något slags avslut antar jag). Först åtta nya låtar, sen åtta stycken från gamla ep:s och till sist två outgivna. Fan vad twee. Köptes den med, tyvärr hade jag efter det här inte några pengar, så jag vet fortfarande inte så mycket om hur Blackberry Wine låter. Två eps med sistnämnda släpptes också.
På Rip It Up sålde Fraction Discs skivor, och jag passade på att minska min festivalbudget något genom ett köp beståendes av Northern Portraits allt igenom fantastiska ep "The Fallen Aristocracy", släppt på Matinée. Smiths! Kinks! Så låter Northern Portrait och de är så jävla, jävla bra.
I Värmlandsbro köpte jag dessutom ett begagnat exemplar av Biff Bang Pow!:s "The Acid House Album", en samling av singlar och alternativa versioner och lite sådant. Northern Portrait har nog lyssnat på det här också. Jag är väldigt nöjd med det här fyndet.
Tänkte att jag kunde göra någon slags lista över hur samlingen utökas, vecka efter vecka. Dels för att hålla ordning på det själv, men också för att folk kanske kan tänkas hitta en del guldkorn (typ).
Jag börjar dock längre tillbaks än en vecka, och startar med den 12:e juli, när Cosy Recordings körde releasefest för Erik Halldéns nya album på Sugar Bar. En av de roligaste utekvällarna på länge. Det hela inkluderade en Johan Hedberg med (mycket) annorlunda backtracks, en vansinnesdansande kontorist som fick sällskap av ett helt gäng andra. De två i särklass roligaste ögonblicken var när Johan Hedberg stannar upp mitt i låten och den dansande stannar, han spelar, hon dansar, han stannar - hon stannar. Lite som när man var liten och hade en lek där man skulle stå blickstilla när musiken tystnade. Det andra var när Erik Halldén en bit in i spelningen säger något i stil med det här: "Ni behöver inte stanna här för att vara artiga, ni får gå till baren om ni vill", varpå dansgänget går iväg. Erik utbrister sedan "äntligen".
På releasekvällen kändes det obligatoriskt att köpa Eriks nya album, "Memories, Oh The Memories". Det låter helt annorlunda jämfört med tidigare. Little Big Adventure-singeln som gavs ut tidigare skvallrade om vart ljudbilden skulle ta vägen, och det var inte alltför oväntat mot ett mer välproducerat håll. Musiken är fylligare och nästan lite mer catchy än tidigare också, inte alls något negativt. Och Saltsjö-Duvnäs (som i en nyversion avslutar skivan) är och kommer alltid vara en fantastisk låt.
Samma kväll släpptes även The Budgies skiva "Teatercaféet" (tänkt som något slags avslut antar jag). Först åtta nya låtar, sen åtta stycken från gamla ep:s och till sist två outgivna. Fan vad twee. Köptes den med, tyvärr hade jag efter det här inte några pengar, så jag vet fortfarande inte så mycket om hur Blackberry Wine låter. Två eps med sistnämnda släpptes också.
På Rip It Up sålde Fraction Discs skivor, och jag passade på att minska min festivalbudget något genom ett köp beståendes av Northern Portraits allt igenom fantastiska ep "The Fallen Aristocracy", släppt på Matinée. Smiths! Kinks! Så låter Northern Portrait och de är så jävla, jävla bra.
I Värmlandsbro köpte jag dessutom ett begagnat exemplar av Biff Bang Pow!:s "The Acid House Album", en samling av singlar och alternativa versioner och lite sådant. Northern Portrait har nog lyssnat på det här också. Jag är väldigt nöjd med det här fyndet.
Kommentarer
Trackback
